Bakslag, svart mark och tristess...

Ja, så var jag då hos neurologen (överläkare och specialist) i torsdags morse. Jag får äntligen träffa en läkare som LYSSNAR och bemöter mig med respekt, han är ruskigt kunnig och hans ordination blev fortsatt sjukskrivning 25% dvs jobba 75% med 50% ordinarie tjänst och 25% stödlärare. Jag har väl mer och mer insett själv att jag inte orkar mer. Han var också väldigt tydlig med att min läkare på Vårdcentralen Öckerö är den som bör sjukskriva mig i fortsättningen också. Jag påpekade att hon var väldigt rädd för Försäkringskassan och då såg jag att han reagerade. Han kommer skicka tillbaka "kraven" på vad de ska göra för mig, till VC Öckerö. Försäkringskassan kan inte bestämma över detta, eftersom jag har så mycket symptom kvar. Hm...jag hoppas verkligen inte att jag får problem med dem. Jag ringde min personlige handläggare "semester", jaha. Jag lämnade meddelande, hyser ingen förhoppning om att hon kommer ringa upp mig. Hon skulle ringt upp mig då jag började jobba 75%, men det har hon inte gjort. Däremot måste läkaren skriva TYDLIGA läkarintyg varför jag inte kan jobba heltid. Det är väl det som är det jobbiga, kanske;-).

 Vargen kommer;-)

 

Bildkälla: http://www.expressen.se/ImageHandler.axd?imageFormat=secondColumn&guid=8c9dc496-c37f-8784-ce95-5b7329df1b74

Den här veckan har varit lite speciell med full dag pg.a kurs och efter läkarbesöket så åkte jag till jobbet, så klart. Hm...det blev visst heldag där också. Det var först när jag kom hem på torsdagskvällen som jag insåg att jag hade jobbat alla dagar fullt:(. Jag kände mig trött men gick ändå en kvällspromenad med underbara, härliga och goa vännen N (ni vet hon som kom med mat när jag var sjuk, bjuder mig på lunch och kommer hem med hämtmat). N har funnits i mitt liv i nästan 20 år och den här gången var det jag som, kanske, kunde stötta henne. Det är skönt när man kan ventilera jobb och problem som dyker upp där. Vi jobbar ju med liknande saker och mycket kan jag hjälpa till med ex "konflikthantering" och hur man kan föra fram sina åsikter på bästa sätt utan att trampa någon på tårna. Tänk alltid: Vinna-vinna-situation, dvs lägg fram dina förslag/åsikter/reflektioner utan att den andre/de andra tappar ansiktet = ingen förlorar - alla vinner:-). Drömläge i konflikthantering men ack så svårt;-).

Bildkälla:



http://www.kunskapsfyren.se/img/img_8252_fixad-2.png

Många bäckar små; heldagar, långpromenad och för lite vila och sömn, i alla fall när jag vaknade igår morse kände jag mig jättedålig. Det susade i huvudet, huvudvärk och yrsel. Jag ringde direkt till jobbet och sjukskrev mig. La mig sen och somnade om, slumrade och dåsade och sov till,...12.30! Vet inte när jag sov så länge sist, i tonåren?! När jag går upp så känner jag mig jätteillamående, yr och det susar och dånar i huvudet och huvudvärken dunkar på. Hjälp! Tänker jag och går mot toaletten. Väl där känner jag hur nära jag är att svimma och blir kvar i en kvart innan jag vågar röra mig. Huvudet mellan bena, för att blodet ska rusa till huvudet, men vet i f-n om jag tyckte det hjälpte. jag mådde verligen jättedåligt och kallsvetten bröt fram och jag darrade som ett asplöv. VARFÖR!? Jag vill bli frisk nu! Jag känner att jag blir förbannad och rädd också förstås. Hela eftermiddagen sen var jag hemma och inne förstås, väldigt darrig, skakig och låg. 17.50 åkte jag ut, till apoteket (var tvungen) och gjorde ett par ärenden till. Både min syster och min gamla kompis som jag mötte på mitt ärende sa samma sak: "Det syns i dina ögon att du inte är bra - hem och lägg dig". Kompisen la dessutom till: "och du som var så pigg i ögonen och såg så bra ut häromdagen". Ja, jag kände ju mig jättemycket bättre och piggare efter påsklovet. Detta har jag summerat och kommit fram till att jag nu måste vara stenhård på mina 75% och VILA varje ledig stund jag kan. Men vad blir det för liv? Jag vill faktiskt kunna göra saker också:/...Ja, lite bitter, ledsen och depp blev jag av det här. Jag vill också kunna hänga med ut på roliga saker och "gå ut" mm, men men...Min tid kommer och DÅ! Beware;-) MOhaahaha:p.

http://media.klackarnaitaket.com/2012/01/kit_logo.png

Idag sov jag bara till 11, inte helt normalt det helle,r men tydligen behövde mitt huvud och min kropp det. Jag gick hemma och drog i tre timmar för att känna efter hur jag mådde och om jag skulle klara av en promenad och lite mellanmål uppe i bergen. Ja, jag kände att det var dags att komma ut i solen och se "med egna ögon" hur branden hade satt sina spår i naturområdet där jag har lekt och vistats som barn och som vuxen med mina egna barn. Om jag var låg och lite depp innan så blev jag ju inte mer upplyft av att se denna svarta syn, bokstavligen. Det luktade brand, lunt och marken var varm, så varm att det kändes lite obehaglit att gå med mina gummistövlar över den tjocka svarta marken.

 

På min väg upp till det eldhärjade området hittade jag denna på stigen. Hm...hoppas vederbörande inte hade en för jobbig promenad sen;-).

 

 Nä, det är inte skugga, det är eldhärjat så in i

                                            h-e!

 Titta noga, området runt denna telestolpe är avspärrat, varför? Jo, "den hänger löst" dvs elstolpen är så eldhärjad och delvis uppbrunnen så att det är rasrisk!

 Det gröna i bakgrunden är stora träd och de    står kvar- jippi!

 Inte öken men totalt stendöd buske,  en av hundratals!

 

 

 Avspärrade området  med den "löst hängande stolpen"

  

 

Men "min" underbara sjö finns förstås kvar och alla fina träd som omringar den, då blir det fin skridskoåkning fler vintrar:-)

 

Jaha, vilken otrolig upplyftande promenad det blev - not! Men på min tillbakaväg så sken solen i mitt ansikte och det blev varmt och skönt, vantarna åkte av och så även mössan - VÅRKÄNSLA :D. Blev så otroligt laddad så jag orkade dra över lägenheten med dammsugaren och ta hand om tvätten, sistnämnda aldrig med större entusiasm;-). Så nu sitter jag här, hyfsat ok i huvudet, ingen huvudvärk, ingen yrsel och jag har tröstat mig med GOD glass:

 



 

 

 

Absolut den godaste glassen - tyckte jag behövde det;-)

 

Hm, så var det dags för valet...det jättesvåra valet: vilken film blir det ikväll? Igår blev det "Alla hans ex" - riktigt rolig om än dråplig, helt ok och sevärd iaf. Idag står det "Dumpa honom" på tablån. Hm...kan ana ett tema här;-). Varför tittar jag på detta? Kända skådisar i sistnämnda iaf: Ben Affleck, Jennifer Aniston mfl. Men är den bra? Tror dessutom jag har sett den. Näpp, slår över till SVT 1 och då blir det "Unge kommissarie Morse", det kanske kan vara nåt? Brittiska deckare gillar jag skarpt. Jag ger den en chans och hoppas att den kan göra att jag glömmer tristessen en stund. För just nu är ju inte livet fyllt av glädjeämnen precis:/.

 

Men imorgon så mår jag bra igen och då ska det bli en löparrunda:-). Det var ingen fara att försöka, det kan inte hända något, påstod neurologen iaf. Jag måste känna efter själv. När jag har "gått för långt" och gått över min gräns säger kroppen ifrån. Jag får ett "kvitto" på att det inte går. Som igår morse och sen hela dagen, i viss mån idag också. Men imorgon, om jag känner att jag är bra, så gör jag ett joggarförsök:-). Jag mår bra av röra på mig och få utlopp för frustrationer, irritationer mm. Det känns så himla bra efteråt, visst gör det?

Vad gör du för att må bra? För att få utlopp för din överskottsenergi mm? Droppa gärna tips i kommentarsfältet, det går bra att vara anonym:D.

 

 En ska inte klage: Bild från Storsjön, vinterisväg i Norrland - 50 m isdjup!!! Känn på den du;-). Där dröjer våren ett tag till;-)

 

Nu önskar jag er alla en fortsatt trevlig och avkopplande helg:D

 

 Kram på er!