onsdag 27 mars 2013

Spamusik i bilen, positiv feedback och klädparty...

I morse så vaknade jag med huvudvärk:/. Det kan ha berott på att jag blev väckt av 6-åringen, som ville sova bredvid mig. Hennes förkylningsastma gjorde sig påmind och hon hostade så mycket att hon fick byta tillbaka till sin säng och ett rum med friskluftsintag (det har inte jag). Hon fick sin astmaandningsmedicin och somnade om, så gjorde även jag - i min egen säng;-). Jag vaknar, en kort stund senare, av en halvgalen katt som lever rövare i lägenheten. Först trodde jag det var morgon men det var mörkt: kl: 3.13:(. Ja, är det inte barn så är det katter;-). Konsekvensen blev ingen djupsömn utan 2x3 timmarspass, det fungerar inte alls för mig. Jag var känslig för att inte få sova djupsömn INNAN hjärnskakningen och nu är det ju inte bättre. Efter att ha packat och lagt ner barnens grejer, så lämnade jag barnen och inleder min "barnlediga vecka" (läs halvvecka). Jag hoppas få sova mer och ev.slänger jag ut katten;-). Lättare att slänga ut katter än barn:o). Jag har gott om tid att köra till jobbet, börjar något senare i dag och det gör gott vad gäller bilköer, halverad körtid idag och jag kom med första färjan:-). För att komma i lugnare stämning och avlasta huvudet så har jag "Lugna rum" på Spotify, rekommenderas varmt. Jag kör min lista via Bluetooth i bilen. Fungerar jättebra:-), känns verkligen "spaaktigt" och jag hoppas att jag kommer få höra lite sådan musik på min "riktiga" spa-dag nu på lördag (påskafton).


 
Idag har chefen gett mig positiv feedback "Jag uppskattar att du är så positiv och har så positiv inställning till ditt arbete". Jag känner mig jätteglad och stolt över det, det är inte varje dag en chef tar sig tiden att skriva ett sånt mejl. I det här fallet så var det egentligen, för mig självklart förhållningssätt, men ändå så roligt att få denna uppskattning. Jag tror på att ha en bra relation till sin chef, hon/han är en jätteviktigt person. Den person som sätter din lön, påverkar din löneförhöjning och som beviljar ledighet, arbete hemifrån och semester. Beordrar och beviljar övertid (för oss lärare för vi får inte "jobba över" utan att den är beordrad, detta eftersom vi har arbetstid och förtroendetid på 45h/vecka och förväntas hinna med allt vårt arbete då).
 
 Ibland får man tänka utanför "boxen" och kanske göra sådant som ger positiv effekt, både för sig själv och för andras skull:-)
 
I kväll var det klädparty hos en kompis, som jag har känt sedan hon var 5 år:-). Jag är något äldre än henne;-) men numera spelar sådant ingen roll. Jag behöver klänningar till tjejerna och PompdeLux har jättefina sådana:-).
 
 

Klädpartyt visade sig vara en hit, jag köpte två fina klänningar o dom var suveräna; en ljuagrön o en ljusrosa i tull o Aston. Rena prinsessdrömmen:). Till denna visning serverades det ost, kex o vin:) en höjdare och på promenadavstånd. Jag kände mig nöjd med min kväll o vetskapen om att jag får jobba hemifrån imorgon, superskönt o framförallt TYST, jag är supereffektiv när jag jobbar hemifrån. Inga telefoner, knackningar eller någon som avbryter ens skrivbordsjobb. Imorgon ser jag fram emot en effektiv dag där jag styr min tid o hinner med rehabpromenad:). Som sagt: det gäller att ha en god relation med chefen;). Stor kram på er o Glad Påsk:). Jag kommer återkomma med blogginlägg antingen under påskhelgen eller efter. Beror lite på hur mitt huvud mår o vad jag orkar. Ska lägga fokus på VILA under påskledigheten. Nästa vecka är det påsklov med barnen:) Hej så länge - Kram på er!

tisdag 26 mars 2013

Morgontrafik, jobb, sjukgymnastik och frissan


Vägskatten skulle göra att det blev mindre köer...men det märktes inte i morse:(. Jag åker som vanligt o kommer 7min sent till min egen lektion, hm...Det gick i 20 km/h på Hjuviksvägen, Kongahällavägen i Torslanda var det inte bättre. Det var nog många som tog den vägen när det var stopp/långsamt på 155:an. Jag hade också turen att hamna bakom en bilrad, där en traktor låg först. HELA Konghällavägen, det tog sin tid, lång kö framför mig o bakom. Såg tre bilar som hann köra om, jag kom aldrig fram så långt. Suck! Vad hade buss hjälpt här, inget. Nu ska det byggas mer vid Skrabro; lägenheter, affärer skola mm. Men grattis! Har någon tänkt på trafiksituationen?


"En ska inte klage;-)"
 
Jobbet var inte allt för ansträngande, vi såg en film om stormaktstiden och eleverna tyckte den var spännande. Nästa gång blir det fortsättning om Drottning Kristina, som misste sin pappa (Gustav ll Adolf) endast 6 år gammal, vad skulle Sverige göra nu en 6-åring vid makten? En sådan cliffhanger är genomtänkt o denna serieproduktion är påkostad och mina 6:or tog väl emot den, tack SLI för strömmande film:).

Gustav ll Adolf


Så var det då dags för sjukgymnastiken, som jag har längtat o vilka höga förväntningar jag hade. Tydligen tillämpas akademisk kvart, först efter att jag frågat efter min sjukgymnast  dök hon upp, en kvart sen. Hon var inte förberedd o inget program hade gjorts:(. Jag blev jättebesviken, ombytt o klar men ingen sjukgymnastik, bara prat. Tydligen var det ett "första" (andra samtal) innan hon gjorde upp ett program. Hon kändes bra i alla fall o det blev en "ny tid" relativt snabbt, redan om en vecka och då lade vi in några tider några veckor framöver. Det kändes ok och bra i alla fall. "Det blir aldrig som man tänkt sig", var jag inne på i mitt inlägg igår och lite så känns det väl idag ändå. Men samtidigt vi fick en bra kontakt och jag vet att nu kommer det röra på sig vad gäller sjukgymnastiken och hon verkade väl påläst och kunde Försäkringskassan och läkares "oro" för att sjukskriva längre än vad de "säger". De har "råd till läkarna"  - inte lag. Så är det så att man behöver vara sjukskriven längre p.ga. för allvarliga symptom så SKA läkarna sjukskriva dig men med en konkret och tydlig motivering. Hon tog t.ex. MS som ett ex. det finns dom med MS som kan jobba 100% och det finns dom som inte kan jobba alls. Det är de individuella symptomen som gäller och det finns ju de som "faller utanför" majoriteten, såsom jag och min hjärnskakning, som verkar vara den längre sorten:s. Så jag ska sätta mig och skriva MINA alla symptom jag har och de begränsningar jag har i mitt jobb. Det är en hel del...

 
Så här vill jag att någon "tar hand om mig", vem är ansvarig? (Detta har jag tagit reda på själv, "googlat" på "Hjärnskakning övningar" och hämtade hem en jättebra pdf-fil om "hjärntrappan" mm).
 Bildälla: Lars Lundgren Hermelinen Idrottsmedicin, som innehar pdf-filen


Ja, så var det även frissan idag då - något roligt och superskönt också. Denna underbara frisör hafsar inte igenom hårtvätten utan det är huvudmassage och man känner sig rejält omhändertagen. Me like<3. Jag hade begynnande huvudvärk efter att ha blivit folierad i håret och alla ljud som var runt omkring, men när allt skulle sköljas ur så fick jag denna underbara massage och min huvudvärk försvann. Det gjorde mig påmind om kraniosakral behandling, som jag blivit rekommenderad. Jag ska gå in redan i dag och boka mig online:-). Många bäckar små och kanske kan det iaf hjälpa mig kortsiktigt och tillfälligt och det är det värt för mig, just nu. Ja, en är inte vacker när man sitter hos frissan med slingor i folie och färg emellan, men jag bjuder på denna;-)

 
 
Hur blev då det fina slutresultatet? Ja...den som följer får se;-). Det vankas väl lite "finkort" i påsk då jag ska "spaa" (hur böjer man det?), äta ute och mysa med goa, fina och härliga kompisen S. Nu ska jag knyta mig, för trött är jag och sova behöver jag. God natt, mina läsare:D
 
Kram på er!
 


måndag 25 mars 2013

(Liv)boj, släktkalas, tjejmiddag och tandlös;-)

En av mina närmsta vänner säger alltid till mig: "Du är som en boj - osänkbar - du kommer alltid upp till ytan igen". Vilken jättefin komplimang och jag vet också att den är helt ärligt menad, hon tycker verkligen det. Så börjar jag fundera...är jag det? Kommer jag alltid upp till ytan? Hm...just nu känns det något fastfruset runt min boj iaf;-). Efter mitt bakslag i förra veckan vad gäller huvudvärk (migrän), utmattning och ljus-och ljudkänsligheten, så känns det inte jätteuppåt. Jag vet hur hon tänker, trots två (hon har varit med mig genom två separationer och en skilsmässa nu också) så menar hon att jag alltid kommer upp till ytan med "huvudet högt" och ingen offerkänsla. Jag ser inte mig själv som offer utan som en vinnare (nåja;-). Jag har ju fått en chans att starta något nytt och där jag bor nu trivs jag jättebra, passar mig och tjejerna perfekt:-). Jag mår bra här och känner inte att jag är ett "offer". Blir jag ett offer är det stor riska att jag går ner mig i bitterheten och självömkan. Det passar mig väldigt illa. Visst, har jag perioder då jag känner mig mer bitter som t.ex. nu i skrivandets stund. Hallå? Var det nödvändigt att jag skulle få (komplex) hjärnskakning mitt i när jag/vi skulle bestämma oss om skilsmässa, skriva de slutgiltiga papprena mm. Mitt i juletid dessutom:/. Väldigt tur att jag hade köpt alla julklappar helgen innan hjärnskakningen. Men ändå...ensamstående och sjukskriven, mitt i den här j-la kalla vintern och nu vårvintern. Jag vill jobba heltid (ger mest pengar), kunna "gå ut" utan att behöva tänka på öronproppar, solglasögon (vid mulet!) och hur länge jag kommer orka vara med (läs fram till ca 24-tiden).

Men då tänker jag så här istället: vilken tur att det var juletid då många var hemma och kunde hjälpa mig; vänner, hyresvärd(ar), familj, barnens kompisars föräldrar mm. OCH vilken tur att det INTE var sommar för fy f-n för stekhet (nåja;-) sommarsol och starkt ljus och värme. För det är ju så att jag mår ju sämre av starkt ljus, ljud och värme också tydligen. Sistnämnda har ju inte varit ett bekymmer men idag satte jag mig i lä och i solljus, blundade och efter ett par minuter kändes det som att hjärnan skulle koka:(. Ärligt talat så varmt var det inte! 4+grader...hm, det är knappt tre månader kvar så åker jag till varma Spanien i två veckor. DÅ SKA jag vara helt bra (...men tänk om jag inte är det...?).

Hm, så just nu ser jag mig kanske inte som en "osänkbar boj" utan snarare något fastfrusen, men väntar på att få tina upp och bli helt frisk så att jag kan forsätta flyta med i tillvaron:-). JAG LÄNGTAR - Längtar du efter något i så fall, vad? Dela gärna med dig i kommentarsfältet nedan (du kan vara anonym).

 
I lördags var det dags för släktkalas, storasyster fyllde 45 år (herregud, det måste innebära att jag är...ja, just det jag: yngre:D). Det skulle bli jättekul att få komma "ut" och träffa och umgås med vuxna och träffa systersonens tjej (som bor lååångt härifrån i vårt vackra och rika grannland;-). Hm...det går inte alltid som man tänkt sig, som bekant. Stora tjejen hade kick-off bowling med fotbollslaget, en helkul grej och viktigt att vara med på. Hon ville självklart gå dit. Började klockan 15. Lilltjejen hade simning med märkestagning (klädsim) kl. 14.20 i Torslanda (tänk färjan, köra, 40 min simning, duscha mm och färja tillbaka). Släktkalaset skulle börja kl. 14.30.  Hur i h-e gör jag nu då? Klonar mig? Hm...det löste sig faktiskt väldigt bra. Stora tjejen åkte med en kompis dit, jag fick lämna henne hos kompisen lite tidigare så att jag hann färjan 13.50 så lilltjejen precis var i bassängen, duschad och klar kl.14.20 (då hennes simskola började). Syrran tyckte det var helt ok att vi kom "drop-in" till kalaset, hon menade på att det gör ju dom. Det gör dom ju faktiskt eftersom fotbollsmatcher, hockymatcher och dess träningar inte riktigt synkar ihop det med våra släktkalas;-). Så jag och lilltjejen kom till kalaset vid 16-tiden och då hade jag med mig en stolt 6-åring som minsann hade tagit ett simmärke, med kläderna på (underställ;-) och bogserat en kompis:-). Jag fick druckit kaffe, ätit tårta och kakor. Jag hade precis satt mig ner och skulle titta lite på Frölunda-hockeyn (självklart var TV:n på så vi kunde se den avgörande matchen mellan VF och Luleå). DÅ ringer det...det var fotbollstränaren som meddelade att stora tjejen nog var sjuk, hon ville hem för hon mådde inte bra:(. Så det blev till att packa ihop sig och åka hem. Det blev ingen mysig kvällssamvaro tillsammans med ungdomarna och andra vuxna utan istället blev det att ta hand om krasslig tjej och sen sitta själv och glo på någon film (kommer inte ihåg vilken). Bitter jag? Nädå, det blev bara inte som JAG hade tänkt, fast det blir det ju sällan;-).
 
 
Bildkälla:
 
Men, men det kanske var det jag behövde? Lugn och ro en kväll, så försvinner huvudvärken, kanske? Näpp, jag vaknar på söndagen (igår) och har huvudvärk, det bådar inte gott. Jag som hade fixat barnvakt till  i eftermiddag för då skulle jag till Hyppeln på tjejmiddag (med fd gamla grundskoletjejklasskompisar -långt ord;-). Men, men vila kan jag ju göra innan. Lilltjejen åkte till en kompis och skulle vara där i flera timmar och leka (TACK!) och stora tjejen satt och pysslade, ritade och spelade. Men sen fick hon för sig att hon skulle öppna en julklapp och sätta sig och skapa sin egen barbieklänning ("ej för barn under 3 år"). Hm...javisst, hon packade upp lådan tittade på bilderna och hämtade allt som de visade sig att det behövdes: sax, gem, knappnålar mm). Jag tittade lite skeptiskt på gemen, vad ska man med dem till? Nåja, det visar sig väl i bruksanvisningen/mönstret...eller hur? Det fanns INGET mönster eller någon bruksanvisning. Det fanns överhuvudtaget inget mer än tyget, barbiedockan och den klänning dockan hade på sig i paketet. Så en mycket trött och seg mamma med huvudvärk hjälper sin dotter. Nu hör till saken att jag INTE tycker det är kul att sy, ett nödvändigt ont. Nä, jag är inte dålig på det, tycker inte det är kul helt enkelt, så är det bara (inga analyser tack). Jag var mer än träslöjdstjej - för det älskade jag och det tycker jag fortfarande är kul (TACK, för att jag hade förmånen att ha Bert-Ove Lundqvist i slöjd, en underbar lärare och människa). Men, vad gör man inte för sin dotter;-)? Så efter tjugo svordomar och ett sammanbrott (ilska!) så blev då klänningen "klar" (ni ser inte fusket med gemet i sidan). På bilderna fanns inte nål och tråd med alls, jag fick då f-n inte ihop klänningen utan att använda nål och tråd. Annars körde vi det enkelt och klippte ut formen och ja...döm själva, på bild ser den riktigt fin ut;-).
 

 
 
 Kolla in bilderna på det som INTE var i paketet (tyget var med)



Jag fick en nöjd och glad dotter och vi begär oss ut på en promenad, utan mål. Det är första gången jag "bara promenerar" med dottern utan att man ska göra något. Hon frågar: "ska vi gå slingan?" och jag skänker en tacksam tanke till att jag bor så bra, parallellt med en motionsslinga. "Självklart säger jag. Men det blåste motvind (KALL!) så vi gick åt andra hållet, det är ju slingan där också. Vi stannade till lite på vägen och vi hittade lite andra roliga saker att titta på. Däribland den fastfrusna bojen ovan och man kan se mycket kul med havsis och effekterna av att kasta en sten på isen, som inte spräcker utan fastnar, nästan igenom. Solen skiner och vi har det härligt, bara den stora tjejen och jag. Dessutom får det den effekten att jag mådde lite bättre i huvudet och kände hopp om att kunna orka åka till Hyppeln och vara lite social. Särskilt rolig kände jag mig inte, men det är förmånen att få komma till det tjejgänget - dom känner mig väl, en del av dem sen lekis/förskola (vad hette det egentligen?). Då gör det inget att jag inte känner mig på topp. Vi bestämmer att det vi ska träffas hemma hos mig nästa gång, lär bli en udda veckohelg, då är jag barnledig och i maj borde jag väl orka och vara fit for fight:-).

När jag hämtar lilltjejen på förskolan (dagis) så har hon en stor nyhet att berätta: "Titta mamma", säger hon och visar fram nåt litet vitt korn inplastat och fint. "Vad är det"? frågar jag. Hm...men "Älskling det är ju din tand!" Så var ännu en milstolpe tillryggalagd, lilltjejens första tand hade tappats under frukosten och nu ligger den placerad i ett glas med vatten och det finns någon som verkligen väntar på tandfén (hon är lite tveksam till dess existens men tror "lite i alla fall;-)".


Bildbevis:-) och en stolt sexåring:D
 

 


Jag hoppas ni får en fortsatt trevlig kväll:-)

Kram på er! Själv ska jag (och katten;-) titta på Dicte på TV4, grymt bra dansk serie.

 

fredag 22 mars 2013

Struktur o ordning, läkarbesök, bootcamp-light:)...

Ja, jag började dagen med att skriva ihop ett struktur- och ordningspapper (konkreta tips o råd), vad som funkar för mig i klasserna. Mejlade sen en tacksam chef. Det kändes jättebra
att kunna jobba lite hemifrån med något konkret, som chefen ser;). Jag skrev ner några enkla konkreta råd o tips såsom, skriva upp ämne, start o sluttid och "dagordning" på tavlan (whiteboardtavlan). Tar bort många frågor där eleverna gärna pratar "rätt ut";)."När slutar vi?" "Har vi engelska?" "Vad ska vi göra"? etc...

Underskatta inte detta redskap;-)


Efter det var det dags för läkarbesök, samma läkare som föreläste om Försäkringskassan o dess regelverk. Hon skrev upp mitt bakslag den här veckan o förvärrad huvudvärk. Avslutar med "ja, då följer vi f-kassans plan". Hade hon ens lyssnat? Brytt sig? Svar nej, hon kör på sin linje o jag hoppas verkligen mitt huvud pallar med 75% fr.o.m. Det innebär jobba varje dag, även om det inte blir hela dagar. Jag håller tummarna - hårt!

Väl hemma så var det dags för lunch, det blev en sallad i all enkelhet;). Jag kollade salladen supernoga, inga sniglar eller larver här inte;). Jag var tillbaka på restaurangen som serverat salladen med snigeln i. Jag fick tillbaka pengarna med kommentaren: "Vi kollar jättenoga, men det börjar bli säsong för dem nu". ?Jag såg nog skeptisk ut, känns inte som jag blir stammis där precis. Säsong, mitt i smällkalla vårvintern med tjäle i marken. Nja, snarare importerad snigel, urk:(.  Så min hemgjorda sallad var mycket godare o fräschare, så det så;). Tänkte spetsa salladen med lite fräscha hemodlade örter, ja, eller hur;)? Se nedan o säg vilken av örterna du är sugen på;). Men skam den som ger sig. Imorgon ska jag bege mig till "Strandblomman" o kolla vad dom har för örter och ev driva upp dem från början:).
 Lunchen tillsammans med Filippa Reinfeldt;-)
 
Så efter den kulinariska lunchen var det så dags för bootcamp. På med nya fina träningskläder o in med dvd:n. Menyval: hm det fanns visst bootcamp light. Den tar jag, tack! Jag kör igång, hm...det här var ju rätt lugnt...10 min senare, gud vad skönt nu är det slut, då säger den klämkäcka speakern: då kör vi allt från början igen. Puh, men sen måste det väl vara slut? Nädå, då var det dags för NÄSTA ÖVNING x 2. Sen var det stretching. SEN VAR DET SLUT och jag också, flåsar som en gris o svetten sprutar. Då säger kärringen/speakern: Du har nu genomfört Bootcamp light! Ridå;).

 Bootcampdvd och nya träningskläder (nä, ni får inte se mig i dom, vill inte paja fredagsmyset för er;-)...men tänk turkos-bebis-och mullig, go och gla´:D
 
Nu ska jag bara vara mamma o ha fredagsmys med mina tjejer. Det vankas final i Gladiatorerna, enligt stora dottern (har inte dubbelkollat)
 
Jaha, så här ser örterna ut nu, inte så mycket kvar...men skam den som ger sig;-)
Japp, jag är envis;-) 
Nu bli det lite helgledigt:-)
Kram på er!

torsdag 21 mars 2013

Livskunskap, ICA-shopping, Bootcamp via post och kvällsglädje...

Ja, igår blev det ingen blogg, migrän hela kvällen...jag var illamående och yr, kunde inte se på TV och kunde förstås inte sitta vid en dator. Idag har förmiddagen varit sådär, huvudvärken satt som ett skruvstäd i tinningarna men avtog vid lunch för att återkomma på eftermiddagen. Kan ju ha berott på att jag satt i möte från kl.14.00-16.45 (med fikapaus). Innan dess hade jag mentorstid med min egen klass och sen Skolans val (SKV) med samma klass. Skolans val inkluder Olweus 2ggr/mån och de andra två valfritt under ämnet livskunskap. Idag kände jag att vi skulle repetera Olweus och att därefter knyta an till temat nätmobbning. Av sakens naturliga skäl så har jag väldigt lite koll och insyn i nätmobbning. Min sexa hade varierande erfarenheter, några "kände någon som...". De hot som de kände till var taskiga kommentarer på foto, status etc men någon kände till regelrätta hot och kränkningar. Vi pratade mycket kring vikten av säkerhet och inställningar på nätets sociala forum ex Instagram, några gick in och ändrade sina inställnigar direkt. Vi pratade också om vikten av att ha någon vuxen; förälder, lärare, släkting, granne etc som man kan vända sig till i förtroende. Det kändes som om alla hade någon i alla fall. Jag lyfte fram att skolan har ett ansvar eftersom nätmobbning, även om det skulle ske på fritiden, påverkar elevernas skoldag. Vi kommer att fortsätta prata om nätet och kränkningar där. Vi avslutade med att prata om det man inte kan säga IRL ska man inte skriva på nätet och hur är man en bra kompis samt skillnad med kompis på nätet och IRL. Eleverna hade många kloka tankar och funderingar då de satt och diskuterade i sina "bikupor" (gruppdiskussion).

 
 
Idag hade jag fixat så mormor och morfar hämtade barnen på förskolan och fritids. Väldigt bra för det var köööö till färjan och jag var dessutom tvungen att handla. Naturligtvis hittade jag INTE inköpslistan, jag har tappat räkningen på alla gånger jag gjort det:/. Jag är inte bra på att handla efter listan iaf, men nu glömde jag grejer:/. Fast jag jobbade på bra ändå för summan blev 1100kr och då hade jag rabatter; 50kr och 10% samt bra ICA-rabattavdrag. Bra jobbat, eller hur;-). Jag är nog f-n sämst på att handla "lite". Idag var det bra erbjudande på kött så då blev det det och "lite annat"...tydligen...hm...När jag tittade efter så var valnötterna (osaltade och skalade) lika dyra som fläskfilén, kändes ju lite knepigt. Näpp, nästa gång ska jag skriva listan i mobilen och sen hålla mig till den...sätt en slant på att jag fixar det (en högoddsare;-).

Näpp, så här såg INTE min vagn ut;-)


Väl hemma med matkassar med nyttigt och en del onyttiga saker (ex "lördagsgodis", choklad och jordnötter) så öppnar jag månadens IFORM-tidning, WOW- det ingick en DVD...hm..."BOOTCAMP", jaha...tack för den;-). Jag skrev ju för ett tag sen att jag kanske behöver en bootcamp efter att inte fått träna mig svettig och flåsig sen hjärnskakningen inträffade (3:e december 2012). Nu tror jag inte på slumpen så det kanske är så att jag ska pröva lite IFORM-Bootcamp "20 min räcker", står det på fodralet, det kanske jag ska testa för att kolla dagsformen;-). Rapport kommer.

Första sidan på tidningen IFORM pryds av ingen mindre än Filippa Reinfeldt. Oförskämt snygg, fräsch och vältränad look...men vänta, hon och statsministern separerade (officiellt) i samma veva jag gjorde det. Min dåvarande 9:a och jag kommenterade det. Jag meddelade dom (mest för att dom skulle veta att jag kanske var lite snurrig, trött och "låg") och veckan efter gick statsminister-paret ut. Min dåvarande 9:a var inte sena med att kommentera den perfekta matchnigen: "ni är ju båda politiskt intresserade";-). Hm...ja, känns som det krävs en aning mer än så;-). När jag tittar på omslagsbilden på Filippa Reinfeldt så undrar jag hur mycket den är retuscherad, för det måste den väl ändå vara. Kan man vara så fräsch trebarnsmamma, nyskild, "offentlig mediajagad" person och le sådär piggt och glatt...svar ja! Titta bara på Tilde de Paula och Charlotte Perrelli, sistnämnda gravid och såg jättefräsch och pigg ut. Själv såg jag ut som en rodnande valross som mådde illa hela tiden. Nä, vadå, avundsjuk? Jag? Än sen då;-). Lite kan man få störa sig men kom ihåg, glimten i ögat;-). Lite skadeglad kommer jag ihåg att jag faktiskt läst att Charlotte Perrelli fick slita för att "återerövra" sin kropp efter barn nr 2. Jag slet som ett djur tyckte jag, men jag har ändå inte "samma" kropp som innan, vilket hon verkar ha fått...hm...undra vem hennes PT är;-). Min PT är suverän men hon kan ju liksom inte trolla;-).


 Min DVD som ska testas imorgon:-)


Så här är jag två barn senare, skild, rehabiliterar mig efter hjärnskakning och  är liksom inte alls så där "pigg, glad, fräsch, vältränad och karriärslyckad" som ovan nämnda kända kvinnor - men jag är ändå LYCKLIG:D...varför då då? Jo, för mina två härliga tjejer mötte mig i mormor och morfars hall.  De hade ritat teckningar som de stolt visade upp. Jag blev blev så glad, kramar och pussar och jag har "bara" varit borta ett par timmar extra (hämtade dem 18.30). Häromdagen kom stora tjejen hem med påskpyssel, lilltjejen med symmetriskt pärlhalsband i fint mönster och idag påskkyckling:-). Kvällen avslutades med ett högst personligt nummer av Gandam Style (f´lt stavningen, orkar inte kolla upp den nu) inspirerat av ComHem-reklamen - obetalbart:D.

Vid datorn en mycket lycklig frånskild, småmullig, sliten och
huvudvärkspåverkad tvåbarnsmamma :-)...

Kram på er!

Från glada barn till en lycklig mor:-)


tisdag 19 mars 2013

Hostigt barn, migrän, ljudteknik och Frölunda Indians...

Idag vaknade jag med huvudvärk, helt slut, fast det kan ju ha berott på att jag vaknade i lilltjejens hårda loftsäng;-). Någon gång i natt gav jag upp att dela säng med henne och en katt, som inte kom till ro (det var upptaget där Selma, katten, brukar ligga;-). Stora tjejen har förkylningsastma, pseudokrupp ("falsk krupp"),  ansträngningsastma och hennes hosta plågar förstås henne och hennes dagliga tillvaro. Tack vare ny medicin, som jag fick hos barnmedicin igår, så verkade det som om hon fick sova ialla fall. Idag fick hon vara hemma från skolan, det var för mycket hosta i morse helt enkelt. Lilltjejen fick gå till dagis fram till 13, sen hämtade jag henne också. Tanken var att vi skulle mysa och ha en gosig eftermiddag med gott mellanmål etc. Men när jag kom hem med lillasyster så slog migränen till med full kraft. Jag minns att jag gick och la mig, stängde dörren till mitt lilla kryp-in och drog en filt över mig. Totaldäckade, sover/dåsar och slumrar bort i ett par timmar. Inga värktabletter, försöker få bort migränen via meditation och avslappning (eller så var det att jag inte orkade gå upp och hämta tabletterna;-). Det funkade faktiskt denna gången:-). När min mobil ringer vid 16-tiden så är det barnens pappa och jag är helt "nyvaken". Känns ju bra att svara så med två barn hemma;-). Våra två härliga och rediga tjejer hade fixat mellanmål själva och låtit mig vila, det är kärlek och omtanke.



Barnens pappa kom sen hit och fixade och grejade med ljudet men löste inte allt idag, kändes på sätt och vis rätt bra för jag hade gjort det mesta jag hade kunnat men surroundsystemet verkar inte gå ihop med TV:n. Eller så är det min förstärkare som inte vill längre. Han hade lite bråttom för han skulle hinna in till hockeymatchen mellan Frölunda-Luleå (det är slutspel, för den som inte hänger med;-). Jag kände direkt att jag blev avundsjuk:/...vem av alla mina vänner kan tänka sig att gå på hockey med mig? Mina närmsta tjejkompisar är inte så roade och jobbarkompisarna är ju inte Frölundaiter, galningarna:p. Jag vill också gå på hockey, känna pulsen och adrenalinet när ca 12000, i ett fullsatt Skandinavium, skriker då Frölunda gör mål. Just nu leder dom och självklart vinner dom i kväll:D. Ett krav på nästa "partner" (vad f-n ska man kalla det: särbo, pojkvän [låter som jag är 18]) är att han ska vara hockeyintresserad och vilja ta med MIG på matcher, tack. Gärna fixa barnvakt också eftersom matcherna inte verkar vara kompatibla med mina barnveckor. Jag har en något längre lista än att han bara ska vara hockeyintresserad, jag suger lite till på den karamellen och återkommer med min "kravlista" ;-). Efter två (tre) längre relationer, sambor och äkta man så känns det som jag iaf vet vad jag INTE vill ha, alltid en början;-).


 
 
I min jakt på roliga bilder till min blogg ramlar jag ibland över sådant som jag inte planerat, som bilden ovan t.ex.. Riktigt kul, precis min knäppa humor;-). En annan bild-text hittade jag, som jag kände var lite att tänka på, lite kul men andemeningen är nog menad allvarlig med ett uns bitterhet. Många säger att man inte ska vara bitter för det drabbar ju en själv mest. Jaha, men det "drabbar mig" ändå, så ibland tillåter jag mig att vara lite livsbitter. Idag är en sådan dag, anledningen kan man fundera över; sjuka barn, migrän (huvudvärk som inte går över), skild...ja det finns några anledningar;-). Välj själv hur du tolkar nedan text:
 


Just nu sitter jag och slötittar på The Following i HD, grym bild men jag har inte bestämt mig vad jag tycker om serien än. Gillar jag den, eller inte? Det är för mycket tillbakablickar för min smak, för ont i huvudet. Jag missade dessutom första avsnittet och när jag skulle kolla på TV4 play så funkade inte länken, trots att det då fortfarande var gratisvisning. Nu kostar det pengar, men då funkar nog länken får man hoppas. Har haft TV4 play gratis i en månad, men tycker nog inte det är värt 99kr i månaden, för vad? Upplys mig gärna;-).


Även om det känns riktigt avlägset så är semesterplanerandet i full gång för mig. Idag blev det bestämt att det blir en veckas "bo på bondgård" i Småland. Vi har gjort det två ggr förut när vi var en "happy family", men barnen var ju små då så det kan vara kul att göra detta när de kan rida, plocka ägg, klappa getter och mjölka kor (pröva på iaf). Det var hyfsat nära High Chaparral och Astrid Lingrens värld. Sistnämnda var vi förra sommaren, tillsammans med min kompis och hennes två barn. I år känner iaf jag för mer action och High Chaparral är en barndomsönskan. Jag kom aldrig dit som barn, tror det beror på att syrran var (är) allergisk och inte så hästintresserad. MEN det är jag och jag och barnen är inte allergiska. Men det är ju inte gratis precis. Vi blir två enastående mammor med två barn vardera, som intar en gård med egen "lillstuga" (som var mer som ett större sommarhus eller mindre villa). Får hoppas att folk fattar att vi inte är ett par;-). Kan bli en intressant semester det här:D.




Usch, förlängning i Skandinavium, 3-3 ja, det vänder fort i hockey, de hastiga klippen på SVT sportnytt såg det ut att vara knepiga och osäkra målbeslut kring mål, vet dock inte om det var fördel eller nackdel för Frölunda. Det gick för fort i klippet och jag var ouppmärksam:/. Jag håller tummarna - i såväl med som motgång  - för jag är en ÄKTA Frölundasupporter;-).


Näpp, nu ska jag i säng och vila huvudet och sova HELA natten i EGEN säng, tack!

/Kram på er!



måndag 18 mars 2013

Arvingarna, cykla i nysnö och barndomsvän samt besök i salladen...

Innan lördagskvällens bravader passade jag och min vän A på att ta en härlig promenad och fika på Salt och Honung i Hönö Klova. Ett underbart mysigt lunchcafé med div. delikatesser att köpa med sig eller äta där. Ett jättebra "presentställe" när man inte vet vad man ska hitta på eller ge till någon som har "allt". Jag åt en jättegod grillad baguette med kyckling och kanske den bästa restaurangutsikten?

 På en barstol, inomhus, visst får man en längtan till vår och sommar då vi kan sitta utomhus, på altandäcket:-)?



Så började kvällen närma sig och jag skulle då äntligen "ge mig ut", bland folk och krogliv;-). Jag har inte varit "ute" sen jag var på Golfen i oktober och dessförinnan var det någon gång i somras och innan dess i Stockholm i april. Ja, ni hör, man kan räkna lätt på sina fem fingrar;-). Vi var ett glatt gäng tjejer som cyklade ner till Golfen på Hönö och äntligen fick jag god kall öl. Min favoritöl finns där: Staropramen och det blev i alla fall två stora kalla under kvällens lopp:-).

Jag satsade allt på ett kort och körde dans och allmänt "tjöt" och vimmel och mingel de närmsta timmarna. Det var tur det, för vid ca midnatt så kände jag och mitt huvud (hjärna) att nu räcker det. Det var som om huvudet var mätt på Arvingarna, folksorlet och basljud. Jag hade haft jättekul och dansat och skrattat och vilat ögonen på killarna i bandet, dom tål att ses på;-). Jag är ju ingen dansbandstjej egentligen men dom körde gamla goa 60-tals rockklassiker också - me like:D

 Arvingarna, Casper Janebrink, på Golfen Hönö 16:e mars.

Så likt Askungen gav jag mig hastigt iväg vid "tolvslaget". Jag gick till garderoben och skulle hämta ut min jacka, cykelhjälm, plastpåse (med "inneskor" som jag struntat i). Garderoben var "knökfull" och de hade, enligt personalen, släppt in ca 450 pers under kvällen. Men när jag sträcker fram min bricka säger tjejen: "jaha, det var du med cykelhjälmen" - ridå;-). Det hör nog inte till vanligheten att unga vuxna och äldre vuxna använder cykelhjälm och definitivt inte då de ska ut på krogen. Men jag är ju livrädd att dra på mig en hjärnskakning till och kanske få allvarligare skador än vad jag har nu. Så jag bara log glatt och svarde: jajamän det är jag det. Jag drar på mig överdragsbyxor (jodå, dom hade jag också lämnat in;-), cykelhjälm och går ut  - rätt ut i fullständig snökaos:/. HJÄLP! Hur skulle jag kunna cykla hem i det här? Nysnön låg ett par centimeter på gatan och jag minns den 3:e december 2012 då jag hade halkat på just - nysnö:/. Men jag måste hem, huvudet dunkade och jag var jättetrött:(. Så jag hoppar upp på mammas gamla cykel, "Cresent White Lady", jättesmala däck, rostig och definitivt inte någon "snöcykel".


 Ja, den har ju sett sina bättre dagar;-).


Jag såg INTE fram emot en ca 3km lång cykelfärd i ymnigt snöfall och motvind - jag svor inombord (och säkert högt också!) men gav mig iväg hemåt. Jag cyklade jätteförsiktigt men jag var ju samtidigt tvungen att få upp en hastighet så jag kom framåt i motvinden. Vad nöjd och glad jag var att jag hade väl fungerande lampor, fram och bak, inköpta för typ 35kr i Ullared. Cykelturen gick under omständigheterna bra och väl hemma så pustade jag ut och kände ändå - det var värt allt "besvär" - för jag hade kommit ut och dansat lite, träffat folk och fått lyssna på ett bra liveband:-). Men kände att det är dags att jag fixar min egen cykel, lite kraftiga däck typ citybike- känns lite tryggare;-).

När jag vaknade upp på söndagen var jag hyfsat pigg och ringde upp min barndomskompis M. Vi har känt varandra sedan sandlådan, typ 4-årsåldern:-). Fördelen med vår vänskap är att det kan gå 5 år men när vi väl hörs är det som det var "igår" och det bara klickar med en gång. Vi har gått igenom mycket tillsammans, både roliga och sorgliga saker. Men M har alltid funnits hos mig även om vi inte alltid har umgått så mycket p.g.a livets olika faser och M har nu "stora" barn och jag har ju fortfarande relativt små barn. Jag är så glad för det där lilla meddelanden på Facebook, som gjorde att jag ringde upp henne. Vi bestämde träff i Slottsskogen och väl där blev det en LÅNG promenad där vi pratade om allt, precis som vanligt. En underbar mysig fika på ett härligt café i Linnéstan och sedan en lika LÅNG promenad tillbaka. Ja jag var trött och huvudet var lite tungt men jag var (är) glad inombords för det kändes så bra att träffas igen:-)

 

 Grillad baguette med kalkon, tomat och dijonsenap (sistnämnda kunde jag hoppat över;-)
 
Ja, idag hade jag en rätt soft dag på jobbet. Resurs på en historielektion och sedan FYS med en sexa, samma sexa som jag hade då jag halkade och fick hjärnskakningen. Dom blev glada då dom såg mig men samtidigt lite oroliga: "Har du dubbar nu (läs broddar)?", "Har du ingen hjälm?"...hur som helst. Jag fixade Fysen utan hjälm eller "dubbar":-). Sen var arbetsdagen slut och jag skulle göra ett stopp innan jag hämtade stora tjejen på skolan. Till Synsam för att köpa solglasögon att dra på mina vanliga glasögon, endast 495 kr, som hittat:/ (skickade en skannad bild av kvittot till Försäkringsbolaget och hoppas dom betalar det). Jag är så ljuskänslig att jag måste ha solglasögon, hela tiden ute (inte bara när jag kör bil). Jag hade inte hunnit äta lunch så jag gick och köpte mig en hemgjord pastasallad "Take-Away" på närliggande lunchcafé (jag befinner mig ej på öarna nu). När jag sen sitter på färjan på ön så tar jag och sätter i mig salladen, är vrålhungrig. Har kommit nästan halvvägs när något syns i salladen. FINN ETT FEL!!!
 
Obs! Inget för äckelmagade, varning utfärdas!!! Jag tappade aptiten kan man säga:(...Det blir ett återbesök till denna restaurang men dock inte för att äta igen, snarare kräva pengarna tillbaka, urk!
 
 
 
 Den lever inte, vad jag kan se. Bra/eller dåligt:s?

 Ja, det var mycket kvar av salladen:(
 
 
Senare på eftermiddagen var jag och barnen bjudna på fika hos en kompis och hennes två jämnåriga barn. SKÖNT! Gott bröd, brieost och lufttorkad skinka - det smakade gudomligt och gott kaffe med laktosfri vispgrädde. Kändes som ren vardagslyx och väldigt underbart gott med tanke på min lunchupplevelse. STORT TACK för den goda fikan, jag återfick aptiten igen.
 
 
Nu ska jag ta hand om hostande och krassliga barn och det vankas kvällsmat...hm...undra vad jag ska äta? Har ju en god räksallad, hemmagjord, i kylen. Känns som jag är jättesugen på det, eller;-)?
 
Ha en bra kväll - alla! Ta hand om er och ge mycket kärlekt till er själva, till era barn, till era närmaste eller till era husdjur:D.
 
KRAM på er!
 

 

fredag 15 mars 2013

Faktum, kloning och räksallad;-)

Efter jobbet idag åkte jag och handlade på Ica Maxi. Det blev bara 1100kr;-).  Är det nån mer än jag som har det problemet att det alltid blir mer i vagnen än vad som var tänkt? Jag köpte bara lite extra ju; Hotensia, se bild nedan, (49kr, kunde inte hjälpa men det var ju så billigt;-). Kom på att jag behövde en eyeliner (89kr), sen åkte ner lite annat smått o gott, var ju lite småsugen: räkor, musslor, champinjoner, solskydd till bilen. Sistnämnda var jag inte så sugen på, men däremot barnen - i prinsessmotiv - barnen lär ju bli glada:-). Av någon konstig anledning fick jag för mig att jag skulle ha en Wonderbaum, ingen förmögenhet men ändå. Jag valde "ny-bildoft", kommer antagligen att lukta pest men värt ett försök att behålla nybilsdoften i bilen;-).


 
Hotensia
Hur denna lukt artar sig i min bil,
kommer det rapport om;-)
 
 
 Bildkälla Wonderbaum: http://shop.bollnasbilvard.se/pub_images/medium/7034-2_4698.jpg

Hur som helst, 1100kr fattigare men med kassarna fulla med mat och hungrig mage så går jag ut mot utgången och då står han där: "Lasse", säljare för Faktum, med synligt Faktum-ID". Jag har köpt av "Lasse" förut och nu stod han där igen, lika glad och pratsam, alltid tid för ett extra litet snack. Förra gången pratade vi om rätten att försvara sig sk nödvärn och vad gränsen går, han kunde alla "knep", jag är absolut ingen våldsförespråkare men självförsvar, som ensam kvinna, är bra att kunna. Han gav mig några tips, i klass med polisens självförsvarsråd (läste en artikel i Amelia, för evigheter sen, där en instruktör tipsade om vad man kan göra). Sikta mot ögonen (med sina egna fingrar, urk, stampa på foten och slå i skrevet, armbåge i magen etc "Lasse" la till fingerknepet, böja den andres finger bakåt, urk). Idag var jag hungrig och ville hinna med färjan och då sa han direkt "det går fler färjor, dom går hela tiden, inte stressa". Han hade ju förstås helt rätt. Vi pratade lite om helgen och jag berättade att jag skulle gå och se och höra Arvingarna på Golfen på Hönö. Jag blev förvånad över hans svar: "Aha, dit ska min kompis och hans mamma" (hon bör isf vara i 70+åldern;-). "Lasse" forsätter och säger: jag var medbjuden men jag orkar nog inte, kände liksom inte för det. Plötsligt fick jag en annan syn på honom. Här sitter han o säljer Faktum, för hemlösa, och hade en kompis som ville ta med honom på Arvingarna. Vad bra det kändes, han verkade må bra och ha det ordnat omkring sig. Han hade visst fått bostad också. Då vände hans liv och han blev en del i samhället och människovärdet höjdes och självförtroende växte. Men jag vet, eftersom vi pratade om han historia förra gången, att han har varit med om många saker som "uteliggare"/hemlös. Därav att han kan alla självförsvarsknep. Men har alltid tid och orka och en vilja att prata och hjälpa andra, en man med hjärtat på rätta stället. En man med civilkurage - i mina ögon i alla fall. Som sagt: "se nya människor du möter som dina 'läromästare'" (Agnetha Sjödin).

Jag råkade visst köpa "Lasses" sista ex av tidningen, det kändes jättebra. Vad skönt att det var fler än jag som hade köpt av honom och vad gott det kändes att jag köpte den sista och att han då kunde åka hem för dagen:D. Tidningen kostar 50kr och har mycket bra artiklar och krönikor, reportage mm. KÖP DEN! Nästa gång går du inte förbi, om du nu brukar göra det, utan köp ett ex och ge den en chans att, kanske, berika ditt liv - vidga dina vyer och ge nya och/eller andra perspektiv på din tillvaro.




Jag är hemma ca 13.30 och jag parkerar samtidigt med en moppe utanför mitt. Då slår det mig, min underbara goa, härliga och fina systerson hade lovat att hjälpa mig med dator-tv-kopplingarna (han är snart 16 år). Jag blev så glad, jag hade HELT glömt bort det, glömt att lägga in det i "alarm-funktionen". Allt glöms bort om jag inte sätter mobilen på larm:/. Vi hade pratat om det i söndags och jag blev så oerhört glad att kom ihåg mig och att han hjälpte mig till att få bild iaf. Han "klonade" datorskärmen så att TV:n visar datorns skärm. Ja, du läste rätt: "klona bild" hetter det i det verktygsfältet. Intressant. Innan hade jag inte lyckats få annat än bildskärmens skrivbordsbild, men nu funkar bilden och därmed kan jag visa bilder och se film. Men ljudet är det problem med och vad jag läste på nätet så är det nog ljudkortet som inte är kompatibelt med 5.1-systemet. Vill ju gärna kunna använda mina fina högtalare. Men jag kan ju visa bilder för barnen, båda två vill se sig själva när de är bebisar/små. Det vankas bildspel i veckan:-). I värsta fall får jag väl skippa 5,1-systemet och ta en vanlig högtalar hdmi-sladd från datorn dirket till TV:n istället. Man lär sig så länge man lever;-).
Systersonen och jag åt mellanmål, han skulle träna hockey så han fick smörgås och youghurt och coca-cola (ja, jag vet att inte det är nyttigt, men jag är moster och inte mamma;-), han fick kakor också:D. Mysigt att han kom och hälsade på mig, även om det var en "anledning", hoppas det blir fler ggr och nästa gång hoppas jag att hans fina och härliga tjej är med. Hon bor inte på nära håll så vi har bara träffats en gång, men jag fick ett jättebra intryck av henne och dom två passar så bra ihop  - lika söta båda två; på både in-och utsidan. Vilken härlig bonus idag, att få fika med min systerson, jag minns det som igår när han var 4år och sov hos mig i min lilla 1:a i Högsbo:-). Han fick sova på min IKEA Kompis-säng och jag pallrade upp så att han inte skulle ramla ur, det gick jättefint. Vi gick på bio, åt pizza, bada på Åby och åt på McDonalds. Nu hoppas jag att jag kan få en tid där jag är moster i hans tonårstid, en moster han kan komma och snacka med på ett annat sätt en vad man gör med sin mamma. På samma sätt som jag hoppas att mina barn kommer att snacka med sin moster - en extra vuxen som har en annan relation till dem. Tryggt och bra:-).

När systersonen hade åkt iväg till sin träning så satte jag igån att städa. Det känns så gott att koppla av i soffan med lite mat, lite vin - i ett nystädat och fräscht doftande lägenhet:-). Jag fick gjort mig en skaldjurssallad med fullkornsbulgur och till det ett glas rött. Jag var nog väldigt hungrig när jag gjorde tallriken - jag orkade inte allt så det blir nog en liten lunch på det imorgon också, för kolla in storleken:

Hm...större i verkligheten, jag lovar:-)
 
Jag önskar alla en fortsatt trevlig fredagkväll och helg. Jag tar lite helgledigt och vilar min hjärna och hoppas vi ses och hörs snart igen.
 
Kram på er!
 
 


torsdag 14 mars 2013

Föreläsning, civilkurage, massage och "koma"...

Idag var det studiedag på jobbet. Det innebär att eleverna är lediga och vi lärare får fortbildning (nåja, ibland har det varit väl tunt och vi har arbetat med skolutvecklingsfrågor och planeringar). MEN, idag var det verkligen fortbildning. Aktuell sådan också. Nätmobbning och en leg psykolog,forskande sådan, berättade om sin forskning men också om atuentiska "fall" och intervjuer hon gjort. Mycket bra frågeställningar och mycket bra tankar. Jag är nu dock för trött för att redogöra för dem, jag lär nog återkomma vid lämpligt tillfälle. Duktig flicka som jag är;-) så antecknade jag, på datorn, så jag kan hämta upp faktan närsom;-).

 


Det finns mycket att säga om mobbning men, i alla dess former, det är HELA samhällets ansvar: du, jag, föräldrar, skolan. föreningar mm. Ibland känns det som om att meningarna "varför gör inte skolan något"  och  "skolan gjorde/gör  inget" är ett stående mantra. Det tror jag ALDRIG på. Skolan har säkert och gör nog en väldigt massa saker mot mobbning - hela tiden. Problemet är att mycket görs "i det tysta" och dokumenteras inte. Alla korridorssamtal, mentorssamtal, spontansamtal, personalrumssamtal mm och etc - dokumenteras inte, men där pratar vi och försöker lösa många hastigt uppkomna situationer. Vi har blivit mycket bättre på att dokumentera men det är ett stort problem. DET TAR TID! Kanske kommer någon/några av mina gamla elever "tala ut" i någon soffa och säga "skolan gjorde inget", då hoppas jag att jag vet att jag har gjort något iaf. Ingen kan göra allt - men alla kan göra något.

 
Vi på vår skola arbetar utifrån ett gemensamt antaget anti-mobbningsprogram, Olweus. Vi vet åtminstone vad vi ska göra och när och hur saker ska göras samt i vilken ordning (saktionstrappa bl.a.). Jag skulle ALDRIG (det tror inte jag många lärare skulle göra medvetet heller) blunda för mobbning och/eller kränkningar. Jag har nolltolerans och sägar ALLTID till i korridoren när jag går där, oavsett om jag känner eleverna eller inte. Men då får man vara beredd på att "ta skit" och situationer kan uppstås, men under mina 12 år har jag enbart varit med om EN (1) hotfull situation (en för mig okänd elev), det är en för mycket förstås. Men med tanke på alla konflikter jag gripit in i så känns det ändå hållbart. Vem är du? Går du med skygglapparna på i t.ex. korridoren? Är du den som säger till om ungdomar har fötterna/skorna på bussätet, åker utan hjälm, utsätter någon annan eller andra för mobbning/kränkningar i offentlighetens rum t.ex. buss, spårvagn, pendeltåg etc. Jag vet vem jag är i de här situationerna - vet du vem du är?


Mera civilkurage i landet, tack, men aldrig så att man riskerar liv och lem förstås. Jag sa till en ungdom senast i dag. Han kom i full fart på en crosscykel, rakt mot mig, han hade INGEN hjälm. Jag hissade ner fönstret snabbt och ropade: hjälm! Han bara tittade lite förvånat på mig och jag ropade igen och pekade på huvudet (där ska hjälmen sitta!). Han såg närmast chockskadad ut, stackarn, jag tror ingen, för honom okänd person, nånsin har sagt till honom förut. Efter att ha sett två (!) olyckor idag, kände jag att jag inte kunde vara tyst, jag bara kände att hoppas han kanske tänker till lite nästa gång han hoppar upp på crosscykeln.


Efter en halvdag på jobbet med hjärnan igång huvudvärk och en massa nya tankar var det otroligt skönt att komma hem och göra en sen lunch. Det blev en omelette idag, hör inte till vanligheterna men jag hade lite av varje i; riven ost, skinka, mini-tomater och champinjoner - och örter förstås (om än något svarta och sorgsna i bladen;-). Det känns som jag för öka upp min aptit på örter för dom vissnar fortare än vad jag hinner/orkar äta;-). Efter denna gedigna måltid så var det så dags för helkroppsmassagen, 75 min.

Jag kände att massösen och jag pratade för mycket under tiden jag blev masserad. Jag vill egentligen inte prata så mycket utan bara slappna av och bli knådad. Men det gjorde ändå inget för denna massösen (kvinnlig massör, måste man säga massös då det är kvinna?!) läste av mig och vi pratade om livet, relationer och hon hade många kloka ord och tankar på vägen. Det kändes faktiskt lite terapeutiskt och helande på många sätt - inte bara rent kroppsligt fysiskt utan även psykiskt. Skönt för nu har både kropp och själ fått sin gedigna dos. Det kanske är därför som jag är totalt slut och egentligen inte orkar skriva detta inlägg;-).

 

Kraniosakral behandling (kläderna behålls på)

Jag har också lärt mig något nytt idag inom alernativvård "kraniosakral behandling". Massösen utbildar sig inom detta och trodde det kunde vara något för mig. Jag gick hem och läste på och googlade lite. Det kändes helt rätt att pröva. Jag kan lika gärna pröva det än att bara gå och vänta på sjukgymnastik (26:e mars) och neurologen 11e april. Veckorna går och snart är det vår och sommar och jag vill bli HELT ÅTERSTÄLLD. Jag känner att varje hopp om hjälp och ovan nämnda behandling känns helt klockren om jag har läst på rätt. Därför mejlade jag till mitt försäkringsbolag för att se om de godkänner ev räkningar för sådan behandling. Om ni nu tror att det var hutlöst dyrt så var det inte det: 3x300kr, eftersom hon är under utbildning. Känns som att AFA, försäkringsbolaget, inte skulle gå i konkurs för det, men dom har ju sina regler och policys förstås. Väntar med spänning på svaret. Vill du veta mer om kraniosakral behandling: http://www.kraniosakral.se/



Med hopp om en huvudvärksfri HEL dag imorgon (dom dagarna har lyst med sin frånvaro på sista tiden:(

God natt och kram på er!

onsdag 13 mars 2013

Skönsång, Nintendo Ds, örter och indiska gudar:-)

Hm...natten bestod av att hand om stora tjejens kruppanfall och astmahosta. Hennes medicin hade blivit kvar på skolan, i skolväskan, eftersom dom hade varit på utflykt och kompisens mamma hämtade på utflyktsplatsen. Vad gör man då? Jo, då letar man igenom skåp tills man hittar hennes gamla mediciner (något svaga) gör dubbeldos och ber till högre makter. Det gick sådär. Jag fick stopp på anfallet, öppnade fönstret och fick in kall rå vinterluft (funkar bra för att häva hostanfallet, kruppen). Lillasyster fick en dos frisk luft på köpet;-). Så, jag kände att jag skulle ringa barnmedicin på Öckerö för att få bokat in en tid för koll på henne, jag ringer kl. 8.05 och får detta svar: "telefontiderna för dagen är fullbokade, vänligen återkomm nästa vardag"!!! Hm..., när ska jag ringa då? Jag tänkte pröva efter tolvslaget, för då är det ju ny "vardag" eller?? Ja, jag och myndigheter och telefonväxlar och kötider, det verkar gå troll i det:/.

Jag fick iaf upp henne kl. 6.35 för att sjunga för lillasyster som blir 6 år idag:D. Lillasyster har nog aldrig vaknat till så snabbt som hon gjorde nu. Vi gjorde entré genom att sjunga "Ja må hon leva"...med 6 st. tårtljus på en god skinksmörgås:-). Storasyster hade skrivit jättefint och ritat på det färdigköpta kortet:-). Hon gav Little pony och Polly-dockor. Jag gav böcker, my little ponykarusell mm. Hm...och ett Nintendo Ds. För det är ju så att dom gillar spel (det gör inte jag, men deras pappa gör det;-). Jag tyckte det var dags att hon skulle få ett eget spel så jag hade således köpt ett rosa (såklart!) beg. Nintendo med många spel. Hello Kitty, jag menar "hur svårt kan det vara"? Tydligen jättesvårt, jag fattade nada och lilla Kitty pratade inte utan det var musik och så skulle barnet läsa. Storasyster fick läsa, jag hoppas verkligen "Skolstart" har röstläge på sitt spel. "Tinklebell" - är nog på engelska. Känns lite som att spelen jag köpt är för svåra:/. Ja, jag är inte så jättebra på sånt här, men lilltjejen blev - ÖVERLYCKLIG! Hon kommer lära sig och som tur är så läser hon ju redan lite, men från det till att förstå instruktioner och svåra ord såsom shoppingcenter etc är ju knepigt. Ska göra ett besök på någon bra spelnätbutik, förslag någon?

Ett litet presentbord -  finn ett (två?) fel;-)? ("Svaret" finner du längst ner:)
 

 
Efter skönsång och presentöppning så går jag ut i köket och kollar hur mina örter mår? Ni vet dom jag köpte från ett småskalig,t ekologiskt framodlade, litet jordbruk. Ja, vad ska man säga? Salvian hänger och är lite mörksvart i kanterna så också Oreganon, den sistnämnda hänger och slokar väldigt. Basilikan, som jag har använt mest, finns knappt ett blad kvar - vad gör man då? Något i mig för mig att "då ska man klippa ner den". Så då gjorde jag det, kändes inte så jättebra sen, med tanke på resultatet;-) se nedan. Citrontimjan (ej på bilden) ser ut som den gjorde vid köpet, men med svarta kanter den också. Känns som att jag gör något fel, frågan är vad? Kanske ska odla dem från grunden helt? Ska kolla upp detta:-).
 
Oregano, Basilika, Salvia - till oigenkännlighet - inte illa va?!
 
Ja, väl på jobbet så hade jag först min åtta, som jag ansvarar för själv. Jag hade väldigt ont i huvudet när jag kom  och det blev inte bättre när jag skulle anstränga mig och föreläsa hm...tur att dom känner mig väl och att vi gillar varandra:S. Den andra lektionen var en sexa, samma sexa jag hade då jag halkade och fick hjärnskakningen. Dom blev väldigt glada att träffa mig och framförallt så KÄNDE jag det. Vad härligt det är med den bekräftelsen, jag är ju inte mer än människa och när jag står i dörren och öppnar för dem (jag var redan i deras klassrum) så säger en tjej spontant: "Ska vi ha dig idag?" Ja, svarar jag, varav hon säger: "ÅH, vad glad jag blir":D. Det värmer ett "gammalt" lärarhjärta men det värmer mitt ego - definitivt. TACK mina underbara härliga elever som gör mitt liv så mycket roligare och det är NI som gör att jag vill vara lärare. <3.
 
Nu var det ju inte så att det var jag som skulle "hålla" i lektionen det gjorde min vikarie så bra så. Han berättade jätteintressanta historier om hinduismen och alla dess gudar samt visade film-  men hjälp, vad dom hade behövt lite ord- och begreppsförklaringar. Det är nog svårt att komma från ett studiemotiverat gymnasium till ett "högstadie" och då åk 6. Jag lär mig så mycket genom att sitta och titta och reflektera över pedagogik, metodik och didaktik (har 220p, men vet egentligen inte riktigt skillnaden mellan metodik och didaktik;-). Så det var bara för att svänga mig med lite fina ord;-). Skämt åsido, jag funderar mycket på HUR eleverna lär sig, VAR dom lär sig, VAD dom lär sig och av VEM/VILKA dom lär sig, ja...det där går att utveckla mer...återkommer;-). För trots att dom såg en grupp redovisa, lyssnade på läraren och såg en film är jag förvånad om hela klassen kan säga mer än en av gudarna (hoppas alla iaf snappade Shiva;-)
 
Hinduisk gud Shiva
 
 
Ja...kanske hamnar jag inte riktigt i den här ställningen imorgon men väl på massagebänken så tänker jag iaf gå in i ett "lugnt och stilla sinne" - meditationsliknande (ha, ha E;-). Känner att jag har kanske en aning HÖGA förväntningar, men men...det är ju skönt efteråt (det kanske är då man går in i det lugna, stilla meditationsliknande tillståndet;-).
 
Kram på er!
 
P.s Fick lite lätt panik på att jag är blekfet och i dålig kondis. Lägger mig snabbt i solariet (NEJ, jag vill INTE ha en förläsning om solariets skadeeffekter - jag kan dem;-) för att få "lite färg", kanske iaf det syns LITE (precis som om massören skulle bry sig, men JAG gör det - så det så:p)
 


Svaret på födelsedagsbordet: Fotbollsskorna såklart:-), från mormor och morfar. Allt annat rosa och tjejigt:-) och boken, jag köpte: "Slagsmål" hm...något "pojkaktig";-). Lilltjejen såg ut som ett frågetecken. Jag sa: Jättebra nu lär du dig att lösa konflikter (är jag något arbetsskadad, eller?).

tisdag 12 mars 2013

Ledig med fika, huvudvärk o luggklipp...

Började dagen med att inse att jag inte fått mer än två timmars sömn i
sträck:(. Först kom stora tjejen o la sig bredvid mig, sen kom katten Selma:o. Fast hon la sig inte o myste. För jag vaknade av ett jättebrak då hon hoppade upp i mitt lilla fönster, välte ner lampan o tar sen ett jätteskutt, via mig, ner på golvet. F-n vad trött jag blir, varför skaffade jag en katt som sover o slappar på dan o lever rövare på natten?

Att skaffa ett djur o sen försöka få det att leva efter sina egna levnadsvanor är inte lätt. Det är som ett litet barn till, på vissa områden iaf. Det är dock svårare att få katten att vända på dygnet;). Hoppas det ändrar sig till våren, sommaren då vi kan ha dörren öppen och hon springa ut och in. Hon gillar nämligen inte stängd dörr, hon vill ha en reträtt. Kattlucka är uteslutet eftersom jag bor i hyreslägenhet.
Ett filmklipp på en halvgalen katt;-) är ett par månader gammal film, men kul ändå;-)
 
 
 

När jag hade lämnat mina barn så åkte jag till en nyfunnen vän, på en god fika i henne härliga och soliga uterum. Vi satt där och myste med filtar, kaffe och goda knäckebröd (perfekt att det inte var en massa bullar och kakor;-). Tyvärr har jag en sämre dag idag, vet inte varför men jag har huvudvärk, illamående och yrsel:S. :'(...inte kul. Denna underbara människa hade också plockat ihop två stora kassar med kläder till stora tjejen. Superfina jackor, klänningar, tröjor mm. Jag blir så himla glad att det finns så omtänksamma människor i min närhet. Dottern blir jätteglad varje gång hon får "nya" klädpåsar:-)...det gör det hela ännu roligare - så klart:D.
 
Igår fick jag luggpanik...
ringde min frisör, från färjan, och sa att hon MÅSTE klippa min lugg idag (då jag är ledig), den stod ut som två flärpar på sidorna (nu bär jag glasögon p.g.a att jag får huvudvärk av mina linser, mer än vad jag annars får). Hon klämde in mig och jag fick äntligen en mer hyfsad frisyr. Kände det nödvändigt att sätta upp en ny tid för klipp och slingor i slutet av mars. Det ska bli jätteskönt- härligt att känna sig vårfin:D.
 
 
LUGNET  - betonade jag ju igår - jag glömde tipsa om en jättebra Spotifylista "Lugna rum" (tacktips till A). När man sätter på den musiken är det som man får ett eget SPA, på hemmaplan:D. Superskön anti-stress musik. Jag bugar och tackar för detta tips och för det vidare så här och på min Twitter: https://twitter.com/Bitterpedagogen
 
 


Fritids hade öppet hus med kaffe och bulle på em och jag hade en tanke att jag kanske skulle delta lite längre stund, men det blev en kort kaffe med bulle (jag fuskade lite;-) och sen följde dottern med en klasskompis hem. Så skönt:D...jag har inte någon ork att ta henne till gympan idag. Urgulliga kompisens mamma kör dit dom och levererar hem henne, lite efter 18 - perfekt. Det som är så bra med det är att jag också får egen tid med lilltjejen, det händer ju inte allt för ofta. Hon kan också behöva tid och bekräftelse - bara från mig, utan att konkurrera med storasyster. Hon är som en "annan person" då, kan jag uppleva. Lugnare och mer kommunikativ, inte så trotsig och gränsprövande. Det är viktigt att ha EGEN tid med ETT barn i taget. Även om det inte är ofta så försöker jag få till det ibland. Ett barn är hos en kompis och den andra är hemma med mig själv t.ex. Ett litet tips;-)...
 
Jag har också bokat helkroppsmassage till på torsdag eftermiddag, 75 min
I höstas hade jag tjejmiddag, typ 1 1/2 år senare än min 40-årsdag;-)...men bättre sent än aldrig. Jag fick denna underbara present av mina kompisar. Tyvärr kom ju hjärnskakningen emellan, men NU känner jag mig tillräckligt ok för att palla med 75 min på bänken:-). Jag går ju in i min barnlediga halvvecka och har lagt massagen torsdag em. Blir en bra uppstart inför helgens bravader för då mina kära vänner, så ska jag svänga mina lurviga;-). Det blir Arvingarna på Golfen Hönö med tjejgänget, underbart roligt och vi ska försöka få ihop lite fler träffar framöver:-). Jag är ju fortfarande inte bra så det kommer att bli öronproppar på lördag (flirtfaktorn och sex appeal är skyhög;-) - men det struntar jag i. Det är ju just det som är fördelen att vara 40+, nu struntar jag i sådana saker för 10 år sen hade det varit uteslutet och för 20 år sen hade jag inte ens tänkt tanken:p.
 
Igår blev jag "blev anklagad" för att "springa ute" och gå på AW och gud vet allt (tror jag har varit på två personalfester, nykter och kört! Inga AW alls, tyvärr:/). MEN saken hör den att jag har inte varit ute sen tjejmiddagen i höstas och då tog jag det lugnt och i stan (Göteborg), har jag inte varit sen i somras. Vet knappt vilka ställen man ska gå på. Jag har inte "sprungit ute" eller gått på krogen sen jag blev singel (för lite drygt ett år sen). Jag har inte orkat och inte varit "redo". Sen kom ju hjärnskakningen och den här lååånga sjukskrivningen. Tänk vad sårad jag blev för att jag är känslig och för att jag kände det så orättvist; "det har jag ju inte alls gjort". Sen, vid eftertanke, vad f-n spelar det för roll OM jag nu hade "sprungit ute", vad är det för fel med det. Jag gör ju som jag vill när jag är ensam och sköter mig själv. Hm...konstigt att jag tog "åt mig", kände mig kränkt och orättvist beskylld och det är jag superkänslig för (lite som när jag kommer på att någon ljugit för mig). Det finns säkert någon fin psykologisk term och förklaring för detta fenomen, men den vet jag inte/kommer jag inte ihåg nu iaf. Men nu blir det alltså en utgång till - det var ett halvår sen sist...ja, allt är relativt;-).
 
 
Det här ser jag fram emot:

 
Efter en helkroppsmassage, barnledig och vila så hoppas jag att jag ska iaf orka dansa till Arvingarna, LITE grann...jag håller tummarna att jag har en bra dag så den inte är som idag:S.
 
Stor kram till er alla:-).