torsdag 14 mars 2013

Föreläsning, civilkurage, massage och "koma"...

Idag var det studiedag på jobbet. Det innebär att eleverna är lediga och vi lärare får fortbildning (nåja, ibland har det varit väl tunt och vi har arbetat med skolutvecklingsfrågor och planeringar). MEN, idag var det verkligen fortbildning. Aktuell sådan också. Nätmobbning och en leg psykolog,forskande sådan, berättade om sin forskning men också om atuentiska "fall" och intervjuer hon gjort. Mycket bra frågeställningar och mycket bra tankar. Jag är nu dock för trött för att redogöra för dem, jag lär nog återkomma vid lämpligt tillfälle. Duktig flicka som jag är;-) så antecknade jag, på datorn, så jag kan hämta upp faktan närsom;-).

 


Det finns mycket att säga om mobbning men, i alla dess former, det är HELA samhällets ansvar: du, jag, föräldrar, skolan. föreningar mm. Ibland känns det som om att meningarna "varför gör inte skolan något"  och  "skolan gjorde/gör  inget" är ett stående mantra. Det tror jag ALDRIG på. Skolan har säkert och gör nog en väldigt massa saker mot mobbning - hela tiden. Problemet är att mycket görs "i det tysta" och dokumenteras inte. Alla korridorssamtal, mentorssamtal, spontansamtal, personalrumssamtal mm och etc - dokumenteras inte, men där pratar vi och försöker lösa många hastigt uppkomna situationer. Vi har blivit mycket bättre på att dokumentera men det är ett stort problem. DET TAR TID! Kanske kommer någon/några av mina gamla elever "tala ut" i någon soffa och säga "skolan gjorde inget", då hoppas jag att jag vet att jag har gjort något iaf. Ingen kan göra allt - men alla kan göra något.

 
Vi på vår skola arbetar utifrån ett gemensamt antaget anti-mobbningsprogram, Olweus. Vi vet åtminstone vad vi ska göra och när och hur saker ska göras samt i vilken ordning (saktionstrappa bl.a.). Jag skulle ALDRIG (det tror inte jag många lärare skulle göra medvetet heller) blunda för mobbning och/eller kränkningar. Jag har nolltolerans och sägar ALLTID till i korridoren när jag går där, oavsett om jag känner eleverna eller inte. Men då får man vara beredd på att "ta skit" och situationer kan uppstås, men under mina 12 år har jag enbart varit med om EN (1) hotfull situation (en för mig okänd elev), det är en för mycket förstås. Men med tanke på alla konflikter jag gripit in i så känns det ändå hållbart. Vem är du? Går du med skygglapparna på i t.ex. korridoren? Är du den som säger till om ungdomar har fötterna/skorna på bussätet, åker utan hjälm, utsätter någon annan eller andra för mobbning/kränkningar i offentlighetens rum t.ex. buss, spårvagn, pendeltåg etc. Jag vet vem jag är i de här situationerna - vet du vem du är?


Mera civilkurage i landet, tack, men aldrig så att man riskerar liv och lem förstås. Jag sa till en ungdom senast i dag. Han kom i full fart på en crosscykel, rakt mot mig, han hade INGEN hjälm. Jag hissade ner fönstret snabbt och ropade: hjälm! Han bara tittade lite förvånat på mig och jag ropade igen och pekade på huvudet (där ska hjälmen sitta!). Han såg närmast chockskadad ut, stackarn, jag tror ingen, för honom okänd person, nånsin har sagt till honom förut. Efter att ha sett två (!) olyckor idag, kände jag att jag inte kunde vara tyst, jag bara kände att hoppas han kanske tänker till lite nästa gång han hoppar upp på crosscykeln.


Efter en halvdag på jobbet med hjärnan igång huvudvärk och en massa nya tankar var det otroligt skönt att komma hem och göra en sen lunch. Det blev en omelette idag, hör inte till vanligheterna men jag hade lite av varje i; riven ost, skinka, mini-tomater och champinjoner - och örter förstås (om än något svarta och sorgsna i bladen;-). Det känns som jag för öka upp min aptit på örter för dom vissnar fortare än vad jag hinner/orkar äta;-). Efter denna gedigna måltid så var det så dags för helkroppsmassagen, 75 min.

Jag kände att massösen och jag pratade för mycket under tiden jag blev masserad. Jag vill egentligen inte prata så mycket utan bara slappna av och bli knådad. Men det gjorde ändå inget för denna massösen (kvinnlig massör, måste man säga massös då det är kvinna?!) läste av mig och vi pratade om livet, relationer och hon hade många kloka ord och tankar på vägen. Det kändes faktiskt lite terapeutiskt och helande på många sätt - inte bara rent kroppsligt fysiskt utan även psykiskt. Skönt för nu har både kropp och själ fått sin gedigna dos. Det kanske är därför som jag är totalt slut och egentligen inte orkar skriva detta inlägg;-).

 

Kraniosakral behandling (kläderna behålls på)

Jag har också lärt mig något nytt idag inom alernativvård "kraniosakral behandling". Massösen utbildar sig inom detta och trodde det kunde vara något för mig. Jag gick hem och läste på och googlade lite. Det kändes helt rätt att pröva. Jag kan lika gärna pröva det än att bara gå och vänta på sjukgymnastik (26:e mars) och neurologen 11e april. Veckorna går och snart är det vår och sommar och jag vill bli HELT ÅTERSTÄLLD. Jag känner att varje hopp om hjälp och ovan nämnda behandling känns helt klockren om jag har läst på rätt. Därför mejlade jag till mitt försäkringsbolag för att se om de godkänner ev räkningar för sådan behandling. Om ni nu tror att det var hutlöst dyrt så var det inte det: 3x300kr, eftersom hon är under utbildning. Känns som att AFA, försäkringsbolaget, inte skulle gå i konkurs för det, men dom har ju sina regler och policys förstås. Väntar med spänning på svaret. Vill du veta mer om kraniosakral behandling: http://www.kraniosakral.se/



Med hopp om en huvudvärksfri HEL dag imorgon (dom dagarna har lyst med sin frånvaro på sista tiden:(

God natt och kram på er!

6 kommentarer:

  1. Blir upprörd när jag läser om detta, hur du anser att skolan reagerar på mobbning, slänger ingen skit på dig nu men vad gör skolan, ? du skriver själv att de inte finns tid för att dokumentera vad som sker och vad händer med den som blir utsatt? Oftast ingenting ..all tid och energi läggs på mobbaren för att den behöver hjälp, men den utsatta har fortfarande dålig självkänsla och ingen tillit till vuxna människor. Olweus är ett skämt! De ni sitter och tjatar om där med eleverna blir istället som en fruktstund man hade på dagis. Jag har själv erfarenhet inom olweus och där den utsatta från mitt perspekktiv fick ha sovmorgon istället för att delta! Helt sinnessjukt, många lärare blundar för att se mobbning eftersom tiden inte räker till och ni inte vill ha det ansvaret på era axlar.Grundskolan är ett helvete för många och ni lärare lägger fel energi på fel saker, nu har jag inte en aning om hur du sköter ditt jobb men vakna för fan och skyll inte på att ni inte har tid, byt yrke och ta in någon som verkligen.orkar lägga ansvaret på sig själv. Den utsatte lever med detta hela livet och kämpar för att ta sig upp ur sängen arje dag för att komma till fen förbannade skolan med ångest och gör sig mindre synlig för att inte bli kränkt eller mobbad, Många elever har ingen respekt för lärare idag, dem skiter fullständigt i konselvenserna på hur den tilltalar er, om eleverna inte har respekt för er lärare är det kaos och även lärare blir.mobbade och det syns nästan änu tydligare men ni skiter fullständigt i det. Respekt är ordet!! Vill inte slänga skit på dig på något sätt men hela skolsituvationen idag är ett rent helvete för ungdomar.

    SvaraRadera
  2. Bitterpedagogen15 mars 2013 kl. 09:56

    Oj, det var starka ord och jag förstår att du är personligt berörd. Men jättebra att du hör av dig, så vi får en debatt kring det här, för det är viktigt! Om du läser mitt inlägg såsom jag menar det så är JAG och vi på vår skola engagerade och oavsett vad man tycker om Olweus (eller andra metoder) så visar den forskning som är att OM lärare är samspelta i EN metod så vet alla vad de ska göra när en mobbningssituation uppstår. Det finns självklart många metoder att arbeta utifrån, men min (och forskares) bestämda åsikt är att vi ska ha EN gemensam metod så att elever, personal och vårdnadshavare vet och känner sig trygga med det. "Alla vet vad de ska göra". Jag menar precis som jag skriver, att mycket "löser vi i korridoren" och inte på pappret, det var en självkritisk reflektion (där måste vi bli bättre). Vi har blivit mycket bättre på att dokumentera men det är svårt att dokumentera varje incident där jag som personal går in och säger ifrån. Jag, som du, tycker att vi självklart kan blir bättre, även om vi på vår skola har fått ner mobbningen sedan vi införde Olweus 2009. Jag "skyller inte på tidsbrist" utan jag tar mig tid, MEN det tar tid (från lektionsplanering, förberedelser etc). Det var jättebra att du skrev kommentar om det här för det är ju så vi kan bättra oss:-). Nä, byta yrke vill jag inte alls, jag stortrivs som lärare och känner att jag har hittar rätt yrke för mig. Hoppas du gör det/har gjort det också:-). Jag känner att jag har en jättebra relation med mina elever och jag går in i konflikter och försöker lösa dem. Vi har en ömsesidig respekt och jag känner inte igen din beskrivning på att lärare/elever blir mobbade och att vi skulle "skita i det". Jag jobbar alltid efter devisen "först relation sen lektion" och det känner mina elever. Respekt får man inte det förtjänar man, som bekant:-). Du får gärna återkomma med hur "vi ska vakna upp" och vad vi konkret kan göra mot mobbning och kränkningar. Om du har några konkreta förslag så får du gärna återkomma med det. Må gott och hoppas det är positiva glimtar i din värld:-)

    SvaraRadera
  3. från min erfarenhet vet jag att grundskolan idag är ett rent helvete, fråga dina elever om 3 år om dem hade en bra tid i grundskolan. Alltså det jag vill förmedla är att jag och som många andra vet att många lärare blundar för mobbning. Vad menar du med först relation och sen lektion? Jag som själv fick sovmorgon när alla de andra i min klass hade olweus i skolan, jag har inga konkreta förslag på hur ni kan sköta er situvation med mobbning,det förekommer och de är det som gör mest ont! Men du svarade inte på min fråga, vad gör ni åt mobbningen ? olweus? har du frågat de mobbade eleverna om dem får ut någonting av det?

    SvaraRadera
  4. Bitterpedagogen15 mars 2013 kl. 20:50

    Jag tycker det låter helt fel att du skulle ha sovmorgon, när de andra har Olweus. Så jobbar inte vi iaf, alla är med. Ja, vi har fått stopp på mycket av mobbningen o kränkningarna.Men tyvärr så har vi kvar några fall. Deras mentorer jobbar jättemycket med alla inblandade vår rektor inkluderad. Jag kan hålla med dig om att Olweus inte är en universallösning.Jag håller också med dig om att det finns lärare som kanske går ned "skygglappar" i korridoren. Därav att jag ställde den frågan, lite provokativt, men jag vill att all personal på skolan o elever, ska fundera på hur de agerar i korridoren. Jag tror du o andra fd utsatta elever skulle kunna bidra med mycket till skolan, bara genom att komma o prata med eleverna. Har full förståelse för att man inte vill det, men det hade nog varit bra. För både den som är utsatt o den som utsätter. Ja, jago mina kollegor använder oss av Olweus sanktionstrappa, men jag jobbar också mycket med att bygga relationer. Vad jag menar med "först relation sen lektion" är att jag gör allt jag kan för att få en bra relation till mina elever o dom till mig och dem sinsemellan. Vi gör värderingsövningar, rollspel, dilemmafall i grupp mm. Jag undervisar i skolans val (livskunskap) och So, det går att få in relationsbyggandet i alla ämnen (vet inte om alla ämbeslärare håller med, men det är min övertygelse). Jag bryr mig ärligt om mina elever. Hur dom mår o hur det går med kompisen/flickvännen/pojkvännen etc. Det funkar inte, för mig, att gå in o dra mina ämnen innan jag har "läst av" hur Pelle, Stina mår eller klassen, som helhet. Jag är ingen superlärare som fixar allt, men jag försöker verkligen få in bra relationer i klassen, vilket ger en bra stämning. Jag missar också saker även om jag inte vill:(. Hände senast häromdagen. Det löste sig bra sen ändå (kan,tyvärr inte gå in på detaljer alls, jag är ju inte anonym o har tystnadsplikt). Men jag fick mig en rejäl tankeställare, likaså som dina kommentarer har gjort:). Det är en jätteviktig debatt, som jag tror att vi alla i samhället måste säga ifrån då vi ser någon bli utsatt. Läste häromveckan om en kille som blivit utsatt på spårvagnen, av klasskompisar - ingen reagerade:(. Jag har elever som blivit hjälpta av Olweus-modellen, men vi har inte behövt gå längre, i sanktionstrappan än möte med v-havare o den som utsätter. Idag har skolan möjlighet att stänga av o flytta på den som utsätter. På min dotters skola har dom fadder-verksamhet och det funkar bra på den skolan f-6, är lite tveksam hur det skulle funka på högstadiet, men det kanske tål att prövas. Önskar dig en bra kväll o helg och jag lovar dig att jag "ska vakna upp" o kolla upp hur de svåraste fallen har slutat (där har jag inte varit inblandad eftersom jag inte varit mentor eller undervisande lärare). Bra att du hörde av dig om detta till mig. Jag lovar att jag ska framföra dina reflektioner o tankar på vår temadag, som vi ska ha snart, både för mina elever o för mina kollegor. Må väl o ta hand om dig:)

    SvaraRadera
  5. Jag hade gärna gått ut med vem jag var, men de löser inte problemet. Jag fick sovmorgon vilket betyder att ni "jobbade" så , vet inte hur de är idag eller hur ni jobbar med olweus eftersom jag aldrig fick bidra och delta. Låter riktigt bra om du kan hålla dig till först relstion sen lektion många lärare borde ta nytta av de.

    SvaraRadera
  6. Bitterpedagogen17 mars 2013 kl. 18:18

    Hej!
    Nej, självklart "löser det inte problemet", men jag menade att att eleverna är ofta fascinerande och lyssna mer på "äkta" människoöden, såsom din historia eller någon annans. Vi brukar försöka ta in unga människor som pratar i skolan, även om ämnets natur gör att det är supersvårt att få någon att prata om sin historia. De flesta vill ju, av naturlig skäl glömma och gå vidare, vilket är helt försåeligt. Men, om man vill, så är man välkommen att kontakta mig om man vill komma till skolan och prata om sin erfarenhet (under förutsättning att rektor godkänner det;-). Jag är tacksam över att du hörde av dig med dina reklektioner, jag tar dem med mig i mitt arbete mot mobbning. Tack och all lycka till!

    SvaraRadera