På en barstol, inomhus, visst får man en längtan till vår och sommar då vi kan sitta utomhus, på altandäcket:-)?Så började kvällen närma sig och jag skulle då äntligen "ge mig ut", bland folk och krogliv;-). Jag har inte varit "ute" sen jag var på Golfen i oktober och dessförinnan var det någon gång i somras och innan dess i Stockholm i april. Ja, ni hör, man kan räkna lätt på sina fem fingrar;-). Vi var ett glatt gäng tjejer som cyklade ner till Golfen på Hönö och äntligen fick jag god kall öl. Min favoritöl finns där: Staropramen och det blev i alla fall två stora kalla under kvällens lopp:-).
Jag satsade allt på ett kort och körde dans och allmänt "tjöt" och vimmel och mingel de närmsta timmarna. Det var tur det, för vid ca midnatt så kände jag och mitt huvud (hjärna) att nu räcker det. Det var som om huvudet var mätt på Arvingarna, folksorlet och basljud. Jag hade haft jättekul och dansat och skrattat och vilat ögonen på killarna i bandet, dom tål att ses på;-). Jag är ju ingen dansbandstjej egentligen men dom körde gamla goa 60-tals rockklassiker också - me like:D
Arvingarna, Casper Janebrink, på Golfen Hönö 16:e mars.Så likt Askungen gav jag mig hastigt iväg vid "tolvslaget". Jag gick till garderoben och skulle hämta ut min jacka, cykelhjälm, plastpåse (med "inneskor" som jag struntat i). Garderoben var "knökfull" och de hade, enligt personalen, släppt in ca 450 pers under kvällen. Men när jag sträcker fram min bricka säger tjejen: "jaha, det var du med cykelhjälmen" - ridå;-). Det hör nog inte till vanligheten att unga vuxna och äldre vuxna använder cykelhjälm och definitivt inte då de ska ut på krogen. Men jag är ju livrädd att dra på mig en hjärnskakning till och kanske få allvarligare skador än vad jag har nu. Så jag bara log glatt och svarde: jajamän det är jag det. Jag drar på mig överdragsbyxor (jodå, dom hade jag också lämnat in;-), cykelhjälm och går ut - rätt ut i fullständig snökaos:/. HJÄLP! Hur skulle jag kunna cykla hem i det här? Nysnön låg ett par centimeter på gatan och jag minns den 3:e december 2012 då jag hade halkat på just - nysnö:/. Men jag måste hem, huvudet dunkade och jag var jättetrött:(. Så jag hoppar upp på mammas gamla cykel, "Cresent White Lady", jättesmala däck, rostig och definitivt inte någon "snöcykel".
Ja, den har ju sett sina bättre dagar;-). Jag såg INTE fram emot en ca 3km lång cykelfärd i ymnigt snöfall och motvind - jag svor inombord (och säkert högt också!) men gav mig iväg hemåt. Jag cyklade jätteförsiktigt men jag var ju samtidigt tvungen att få upp en hastighet så jag kom framåt i motvinden. Vad nöjd och glad jag var att jag hade väl fungerande lampor, fram och bak, inköpta för typ 35kr i Ullared. Cykelturen gick under omständigheterna bra och väl hemma så pustade jag ut och kände ändå - det var värt allt "besvär" - för jag hade kommit ut och dansat lite, träffat folk och fått lyssna på ett bra liveband:-). Men kände att det är dags att jag fixar min egen cykel, lite kraftiga däck typ citybike- känns lite tryggare;-).
När jag vaknade upp på söndagen var jag hyfsat pigg och ringde upp min barndomskompis M. Vi har känt varandra sedan sandlådan, typ 4-årsåldern:-). Fördelen med vår vänskap är att det kan gå 5 år men när vi väl hörs är det som det var "igår" och det bara klickar med en gång. Vi har gått igenom mycket tillsammans, både roliga och sorgliga saker. Men M har alltid funnits hos mig även om vi inte alltid har umgått så mycket p.g.a livets olika faser och M har nu "stora" barn och jag har ju fortfarande relativt små barn. Jag är så glad för det där lilla meddelanden på Facebook, som gjorde att jag ringde upp henne. Vi bestämde träff i Slottsskogen och väl där blev det en LÅNG promenad där vi pratade om allt, precis som vanligt. En underbar mysig fika på ett härligt café i Linnéstan och sedan en lika LÅNG promenad tillbaka. Ja jag var trött och huvudet var lite tungt men jag var (är) glad inombords för det kändes så bra att träffas igen:-)
Grillad baguette med kalkon, tomat och dijonsenap (sistnämnda kunde jag hoppat över;-)
Ja, idag hade jag en rätt soft dag på jobbet. Resurs på en historielektion och sedan FYS med en sexa, samma sexa som jag hade då jag halkade och fick hjärnskakningen. Dom blev glada då dom såg mig men samtidigt lite oroliga: "Har du dubbar nu (läs broddar)?", "Har du ingen hjälm?"...hur som helst. Jag fixade Fysen utan hjälm eller "dubbar":-). Sen var arbetsdagen slut och jag skulle göra ett stopp innan jag hämtade stora tjejen på skolan. Till Synsam för att köpa solglasögon att dra på mina vanliga glasögon, endast 495 kr, som hittat:/ (skickade en skannad bild av kvittot till Försäkringsbolaget och hoppas dom betalar det). Jag är så ljuskänslig att jag måste ha solglasögon, hela tiden ute (inte bara när jag kör bil). Jag hade inte hunnit äta lunch så jag gick och köpte mig en hemgjord pastasallad "Take-Away" på närliggande lunchcafé (jag befinner mig ej på öarna nu). När jag sen sitter på färjan på ön så tar jag och sätter i mig salladen, är vrålhungrig. Har kommit nästan halvvägs när något syns i salladen. FINN ETT FEL!!!
Obs! Inget för äckelmagade, varning utfärdas!!! Jag tappade aptiten kan man säga:(...Det blir ett återbesök till denna restaurang men dock inte för att äta igen, snarare kräva pengarna tillbaka, urk!
Den lever inte, vad jag kan se. Bra/eller dåligt:s?
Ja, det var mycket kvar av salladen:(
Senare på eftermiddagen var jag och barnen bjudna på fika hos en kompis och hennes två jämnåriga barn. SKÖNT! Gott bröd, brieost och lufttorkad skinka - det smakade gudomligt och gott kaffe med laktosfri vispgrädde. Kändes som ren vardagslyx och väldigt underbart gott med tanke på min lunchupplevelse. STORT TACK för den goda fikan, jag återfick aptiten igen.
Nu ska jag ta hand om hostande och krassliga barn och det vankas kvällsmat...hm...undra vad jag ska äta? Har ju en god räksallad, hemmagjord, i kylen. Känns som jag är jättesugen på det, eller;-)?
Ha en bra kväll - alla! Ta hand om er och ge mycket kärlekt till er själva, till era barn, till era närmaste eller till era husdjur:D.
KRAM på er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar